Thomas och barnen på
Skansen Akvariet

2011-01-22

I morgon är det Linas födelsedag och hon tänker ha lite öppet hus i samband med det. För att hon ska få lite lugn och ro att städa och fixa i ordning inför det, utan barn hängandes i benen, tog jag med barnen på en liten dagsutflykt till Skansen Akvariet...

Efter en frukost i lugn och ro, packade jag skötväskan och tog barn och vagn med mig. Ett av delmålen med resan var att åka med så många kommunala färdmedel. Vi började därför med buss till Märsta Station, och därifrån blev det givetvis pendeltåget in till Stockholm. Både Elin och Emma tyckte det var spännande och tittade ut genom fönstret och pratade om allt de såg där ute.

Från Stockholm Central (där vi åt hamburgare till lunch, för att stå oss under dagen) tog vi sedan tunnelbanan till Slussen och gick sedan ner till vattnet och steg ombord på Djurgårdsfärjan. Jättespännande att åka båt, tyckte barnen och var mycket nöjda med att ha åkt fyra färdmedel, bara på vägen till Skansen - och än hade vårt äventyr knappt börjat!

När vi hade kommit in på Skansen och in på Akvariet och hängt av oss kläderna, tittade vi en stund på de slöa sengångarna, men barnen tröttnade snart på dem - de ville in i det "riktiga" Akvariet. Där väntade först ett stort rum fullt med ormar av alla möjliga färger och storlekar.

Elin sprang omkring själv som en osalig ande, men Emma höll sig till mig och vi tittade noga på alla ormarna. Hon tyckte de var fina. Hade det inte varit glas i vägen hade hon nog gärna klappat på dem! Ingen rädsla där!

Efter ormrumet var det en mängd smårum med alla möjliga djur. Här har vi kameleontpaddor som kan ändra färg efter miljön de befinner sig i...

...och här en ödla som hittat en något... annorlunda viloposition. Det fanns ökenråttor och sköldpaddor och många många fler spännande djur, men jag kunde ju inte fota alla de djur vi tittade på, Emma och jag.

Efter en stund kom Elin tillbaka, glädjestrålande, och ville ta med Emma. Hon hade hittat något jättespännande. Det var en liten djungelstig för barn som fanns uppbyggd. Elin hängde givetvis på sin storasyster.

När barnen gått ett varv ville de gå en gång till och då skulle jag följa med. Det var lite lågt i tak här och var, men runt kom jag. Det gällde att se var man satte fötterna, för här fanns ödlor och andra små djur som sprang fritt. Tydligen tror man att barnen inte kommer att skada dem.

En stund senare hittade Emma krokodilerna! Det är nog hennes absoluta favoritdjur. Länge stog vi där och tittade. För min del tröttnade jag snabbt (de låg ju bara där!) men Emma var djupt fascinerad.

Respektingivande krabater!

Även från andra hållet skulle vi titta på krokodilerna, ville Emma.

Många fiskar!

Sista rummet i Akvariet var ägnat mestadels åt spindlar! Nu var det ju  förvisso en hyfsat stor krabat vi hittade hemma för några månader sedan, men den bleknar ju helt klart i jämförelse med denna gynnare!

Straxt innan utgången fanns en disk med djur som modiga barn (och vuxna) kunde klappa på. Snoddas var det ena djuret. Jag fick visa att ormen inte var farlig och klappade en stund på den. Är inte rädd för ormar som jag vet inte är giftiga. Den låg ju i rumstemperatur och under en lampa, så den kändes ganska behaglig att klappa på.

När Emma såg att pappa vågade klappa ormen, ville även hon göra det (det ville hon ju även tidigare, som sagt). Flera gånger klappade hon försiktigt på ormen. Elin såg på med stora ögon vad lillasyster vågade...

...och till sist, när Emma klappat ormen tre gånger, morskade hon till sig lite och klappade ormen, hon med. Det var ju inte så farligt, tyckte hon sedan nöjt och låtsades inte alls om att hon tyckt att det var läskigt innan.

Imse hette det andra djuret man fick klappa på. Här var undertecknad inte fullt lika orädd, men det gällde ju att föregå med gott exempel...

...så det var bara att morska upp sig, sträcka fram handen och klappa!

Emma ville såklart, hon med! Men eftersom finmotoriken på en tvååring inte är den bästa, var pappa med och höll i hennes hand, så att hon inte skulle råka klämma spindeln eller göra den arg. Det hela förlöpte dock utan problem och Emma var mycket stolt över att ha klappat en så stor spindel - det märktes. Elin vågade inte alls - Aldrig i livet, sade hon!

Nu började klockan bli mycket och snart skulle vi börja åka hemåt, men först laddade vi inför resan med att äta vår matsäck. Vi hittade ett snöfritt bord med bänk utanför det stängda Galejan, där vi satt en stund. Barnen hade gärna velat åka någon av alla attraktioner där, men jag förklarade att de får de göra på våren eller sommaren, för nu var allt vinterstängt.

På vägen hem tog vi den (för oss) nya spårvagnslinjen från Skansen till Sergels torg. Elin tyckte att "den är omodern,. för den har så hårda säten!". :-) Från Sergels torg gick vi sedan till Stockholm Central, där vi satte oss på pendeltåget mot Märsta. Barnen hade fått varsin kramdjurs- orm med sig från Akvariet. Elin ägnade hemresan åt att pyssla om sin...

...medan Emma däckade minuten efter att vi rullat ut från Centralen.

Det var verkligen en härlig dag vi fick tillsammans, vi tre. Utöver alla djuren fick barnen åka hela fem olika kommunikationsmedel. Härligt! :)

//Thomas.