Entusiastiska Elin 
Ibland kan det, t.o.m med Elin vara lite jobbigt att vara småbarnsförälder. De gånger hon verkligen visar att hon har humöret i arv från båda sina föräldrar och använder det för att visa att hon vill tvärtom vad vi vill. Jodå, vi får vår försmak av trotsåldern ibland...

Men allra allra mest är det bara härligt att vara Elins pappa. Det här med att hämta henne från dagis är oftast ett sådant tillfälle. Så fort hon får syn på mig så släpper hon allt och springer allt vad hon kan för att ge mig en kram med ett stort leende på läpparna. Jag tror inte att det är fysiskt möjligt att känna annat än lycka då. Man nästan svämmar över av kärlek för det lilla knyttet.



Det där med påklädandet kan det sedan vara lite si och så med, men när den delen väl är avklarad är Elin oftast glad och riktigt i gasen. Hon älskar att knata iväg med sin dagisväska i släptåg. Den här bilden tog jag nu ikväll med min mobil.

Mycket i Elins liv kretsar ju av förklarliga skäl runt dagis. När det gäller maten har hon två olika rutiner. Dels börjar vi alltid med bordsbön. Skulle vi glömma det ibland brukar Elin ofta påminna oss. Då knäpper hon händerna och ser uppfodrande på oss. Efter maten har vi en tack-för-maten-ramsa som de använder på dagis. Vi har lagt till en rörelse för att den ska bli lite roligare. Ni kan klicka HÄR för att få se hur det brukar se ut hemma hos oss när vi har ätit klart.

Nu ligger den lilla raringen och pratar för fullt i sin säng i mörkret. Det är ganska underhållande att sitta vid datorn och lyssna på henne i babywatchern. Det dyker sakta upp nya ord, kanske ett varannan vecka eller lite oftare. Senaste ordet i vokabulären är "tappa". "Ooojj, appa!" säger hon när hon tappar något vid bordet ner på golvet, oavsett om det är första eller fjortonde gången hon gör det... :-)

//Thomas

[ Lägg till kommentar ]
C(itron)-vitaminer 
Elin tycker verkligen att det är spännande med alla tillbehör som kommer med maten. Speciellt det som har starka färger eller kommer i behållare med starka färger. Om det sedan har stark smak är det bara en extra bonus som gör att hon fortsätter vara intresserad.

Ketchup är ett bra exempel, lingonsylt ett annat. Om vi har något av detta till maten så äter Elin inte en enda tugga om inte hon åxå får det på sin tallrik.

Idag åt vi stekt lax och potatis med grönsaker. Som lite extra krydda hade vi pressad citron (i en sådan där gul plastcitron, ni vet). Den var mycket intressant, tyckte Elin och hon ville ha citron på allting.



Självklart fick hon det, men i slutänden visade det sig att citronsaften faktiskt var mer intressant än själva maten. Visserligen slank grönsakerna och potatisen ned, men själva laxen gick det sämre med.

Hur som helst, Elin var så förtjust i citronsaften att hon fick en extra dos som knorr på middagen. Om ni klickar på bilden här ovanför så får ni se vad hon tyckte om det. :-)

//Thomas

[ Lägg till kommentar ]
Den nakna sanningen... 
Igår vaknade Elin efter två timmars sömn och började - sjunga. Thomas trodde inte sina öron men eftersom hon var glad och nöjd lät han henne hålla på. Efter en stund blev det tyst och hon somnade om.

Under natten sov hon sedan lite oroligt men inget utöver det vanliga så vi lät henne vara. Det är bäst att inte gå in i hennes sovrum för då brukar hon piggna till ordentligt och vägra somna om.
klockan 7 var det dags för väcknig. Jag öppnade dörren och tände lampan och fann det här:



Elin har någon gång under natten lyckats få av sig strumpor, pyjmas och blöja. (Observera att blöjan hamnat under sängen). Duktig tjej, va? Hon verkade väldigt nöjd själv, i alla fall.

När jag tog upp henne ur sängen sprang hon raka vägen in i vår säng, borrade ner sig mellan två kuddar och kissade. Tack för det, busunge.

//Lina

[ kommentar 1 ] ( 10 visningar )
Farfar 62 år 


Idag fyller min farfar år. Vi åt middag och tårta. Gott.

Jag sprang runt en massa och provade att lyssna på farfars walkman.

Jag hittade en kudde med schweiziska flaggan på så jag drog ner farfars täcke på golvet och försökte bädda ner mig. Det var svårt.

Sedan stoppade jag ner huvudet i en höganäskruka och sa "Hallå". Det var kul. Men så kom min farbror Matthias och satte krukan på sitt huvud. Det var konstigt och lite läskigt.

Jag och farmor diskade efter maten och jag fick hålla i diskborsten. Jag blev våt om fötterna.

Jag har lärt mig att klättra upp i kökssoffan från sidan, över armstödet, också.

Jag var väldigt trött när jag kom hem och somnade med en gång.

Grattis farfar på födelsedagen.

// ELIN

[ Lägg till kommentar ]
Livets hårda skola 
I dag hade Elin sin fösta närkontakt med asfalt. På dagis störtade hon ner från en trampcykel när hon försökte ta sig ner. Näsan först ner i backen med ymnigt näsblod som följd. Efter tio minuter hade hon dock hämtat sig hjälpligt och efter lunch och middagsvila hade hon varit sitt vanliga glada själv igen.

På kvällen åt vi blodpudding med lingonsylt - en riktig favorit. Elin är väldigt duktig på att med stor precision plocka lingonen ur sylten. :-)



Ni kanske undrar varför vi inte skriver så mycket här i bloggen längre. En anledning är att vår digitalkamera börjat ta randiga bilder. Ganska trendigt men inte så snyggt. Vi filmade dock lite idag vid matbordet och det gick bra. Resultatet kan ni se här.

Appropå film så ska jag och Thomas se på nya Bond-filmen på lördag. Vår vän Sargit ska vara barnvakt så Elin kommer inte att sakna oss ett dugg. Det kommer inte Sargit heller, skulle jag tro. :-)

//Lina

[ Lägg till kommentar ]

Tillbaks Nästa