När Lina och Elin for iväg till Tallin var det väl ok sådär på måndagens morgon. Jag skulle till jobbet och jag visste att de skulle vara hemma igen på torsdag. Under dagen blev jag emellertid varse att en smygande oroskänsla sakta växte sig allt starkare. När jag kom hem från jobbet på kvällen var det faktisk väldigt jobbigt. Separationsångest. Första gången sedan hon föddes skulle jag vara ifrån Elin i mer än ett dygn. Hade någon sagt att det skulle bli såhär hade jag nog i min enfald skrattat åt det, men shit pommes frites
- det här var ju skitjobbigt!!! :-( Inte blev det bättre när jag insåg att det här bara var första steget... i en lång väg av oro för min dotter som en dag kommer att kulminera i att hon flyttar hemifrån. Ojojoj...
Min räddning den kvällen blev den regelbundna badmintonspelningen. Eftersom Micke fortfarande är i Sydafrika och Sargit i Tallin blev det denna gång Arn som ställde upp för lite motion. För att vara första gången han spelade badminton sedan gymnasiet så gick det hyfsat bra för honom. :-) Motionen gjorde sitt - det fanns inte utrymme för ångesttankar. När jag sedan kom hem var det dessutom dags att ta hand om månadens räkningar och övrig familjeekonomi. Därefter var både kropp och huvud så trött att jag gick och lade mig och somnade på 5 sekunder.
De följande dagarna såg jag till att sysselsätta mig själv för att jag skulle slippa sitta ensam och fundera. Sådant är aldrig så bra när man har saker att grubbla på. Inte för att det var så farligt. Efter måndagen blev det faktiskt bättre dag för dag och efter det att Lina och Elin kom hem igår så kunde jag se tillbaka på det hela och skratta åt eländet. Är jag en känslomänniska eller är jag? :-)
Det som hände idag på jobbet och som fick mig att skriva detta var att jag satt och jobbade som vanligt med musik på. Dagens artist var Björn Afzelius. Plötsligt kommer jag på mig själv med att sitta och gråta utan uppenbar anledning. Då lyssnade jag närmare på vad som spelades. Det var "På egna vingar". En sång som handlar om hur hans barn blivit 19 år och nu är redo att flyga ur boet. Han sjunger precis om allt det jag funderat på och haft ångest för under dessa dagar. Och tårarna bara rann och rann... Tur att ingen på jobbet såg mig. Undrar hur de hade tacklat det? ;-)
Hursomhelst... det fick mig att inse hur mycket jag älskar min dotter och hurpass mycket jag innerst inne oroar mig för att jag en dag måste släppa taget och låta henne leva sitt eget liv. Starka känslor. Kanske lika bra att börja vädra dem redan nu... då kanske man åtminstone står lite bättre förberedd om 19 år...
//Thomas - Någon därute som känner igen sig (och som törs erkänna det)?
[ kommentarer 4 ] ( 46 visningar )
Idag har jag och Elin kommit hem från vår lilla resa till Tallin. Vi åkte i måndags och kom hem idag, torsdag.
Vi reste med Sargit, hennes sambo MP och Sargits mamma Astrid.
Målet med resan var primärt att hitta en brudklänning till Sargit eftersom hon och MP ska gifta sig i höst. Priserna ligger verkligen långt under de svenska och hittar man bara vad man söker så är resan intjänad. Själv hade jag beställt tid hos tandläkaren.
Här visar Elin upp sitt första pass. Vi fick ju visa det några gånger under resans gång och jag måste säga att det är väldigt olika hur noga passkontrollanten tittade på om jag hade rätt unge med mig. :-)
Vi åkte MS Viktoria över till Tallin. Det var en jättefräsch båt med fina utrymmen. Hytten var så klart liten men kändes ändå helt ok. Shopparna var stora och fulla med godsaker och dofter. Det var inte så mycket folk på båten och havet var lugnt hela natten.
Självklart åt vi buffé på båten. Måste man inte det? Här ser ni en mätt och glad MP och en Elin på topp.
MS Viktoria hade även ett jättefint lekrum med ett stort bollhav. Det var första gången Elin såg något liknande och man riktigt såg hur konfunderad hon var. :-)
Elin åkte med i vår nya Sutemi när vi gick runt på båten. Huvudet snurrade runt, runt när hon försökte se allt omkring henne. Ögonen var stora som tefat. När vi kom till nattklubben nådde hon dock sin gräns för mitt bland blinkande lampor och dansmusik somnade hon.
I Tallin letade vi som sagt efter brudklänningar och i sista butiken hittade vi äntligen klänningen med stort K. Det var roligt att se sargit lysa upp när hon kände att allt bara stämde. :-)
Jag gick till tandläkaren som hittade två hål i mina tänder. Hon lagade bara ett, för vi hade inte så mycket tid på oss. Det gick bra och jag känner inte av lagningen alls. Undersökning + lagning kostade 530 estniska kronor. Det motsvarar ca 320 svenska. Ska nog åka dit och laga det andra hålet också. :-)
Vi sov på hotell Tallink och det kan jag verkligen rekommendera. De hade ställt in en resesäng till Elin och vi fick upp en vattenkokare till rummet så att jag kunde göra hennes kvällsgröt i lugn och ro. Elin sov som en stock nästan hela natten, bara en amning. Hon somnade själv i sängen, pratandes och pladdrandes. Ibland skulle man vilja förstå bebisspråk. Undra vad hon sa om resan och om Tallin.
Hem åkte vi MS Regina Baltica. En äldre och tråkigare båt. Enda fördelen var att alla partymänniskor hade åkt hem med MS Viktoria. Det var lite lugnare för oss som ville sova, alltså.
//Lina
[ kommentarer 3 ] ( 27 visningar )
Idag vann sverige OS-Guld i ishockey. Till denna soffbitare hade vi bjudit in våra vänner Sargit och MP. Det blev en spännande och trevlig tillställning. Elin hade roligt hon med, även om hon kanske inte förstod riktigt varför alla vuxna hoppade och tjoade så ibland.
Idag var det även öppet spår på Vasaloppet där min pappa tog sig runt på knappt 9½ timme.
Det tycker jag är imponerande för någon i hans ålder. Respekt!
På kvällen skulle jag iväg och pyssla om Michaels orm Elvis. Med mig hade jag Elin. Det här var andra gången som Elin följde med mig dit. Första gången somnade Elin i bilen på vägen dit så denna gång hoppades jag på att det skulle gå bättre. En orm borde ju vara en spännande upplevelse, tänkte jag.
Jo... just det... halvvägs till Micke blev det tyst i baksätet och när vi kom fram till Micke och jag skulle lyfta ur henne ur bilen så... sov hon - igen!
Nåja... inte mycket att göra. Bättre lycka nästa gång helt enkelt. Då är det för övrigt dags att ge Elvis mat. Det ska bli spännande! :-)
//Thomas
[ Lägg till kommentar ]
Igår var vi på Stellaris i Täby. Lina provade bärsjalar och bärselar. Elin provade en rolig mössa.
Jag fick med mig en Sutemi hem som jag redan har invigt. Elin satt nämligen i den idag när jag städade och damsög. Vår damsugarrädda tjej sa nu inte ett knyst. Satt bara i selen och blängde på den gula damsugaren. Kanske kände hon sig lite kaxig också. :-)
Sedan dängde jag in hennes huvud i en blomlåda när jag skakade mattorna. Inte lika populärt. Måste tänka på att svängradien är lite större med Elin på ryggen.
//Lina
[ Lägg till kommentar ]
Jag satt vid datorn och Elin ålade omkring på golvet. Hon stönade och stånkade, pratade och jollrade. Efter ett tag ålar hon in på toaletten (som är precis bakom mig) och eftersom det är färre sladdar, uttag och knappar därinne låter jag henne utforska rummet själv. Plötsligt inser jag att det varit tyst en stund. Varför är det så tyst? Vad håller hon på med?
[ kommentarer 2 ] ( 16 visningar )
Tillbaks Nästa
Kalender
